Vad är egentligen PAS?

Archive for the ‘Mäns våld mot kvinnor’ Category

Varför valde TT att träffa just Elizabeth Loftus?

In "Otillbörlig påverkan", Barn, Fathers' Rights Movement, Mäns våld mot kvinnor, papparättsrörelsen, PAS, Richard Gardner, Vårdnadstvister on augusti 2, 2013 at 6:10 f m

Rättsstatens vänner är inte att leka med. Dessutom kopplade till den auktoritärt självömkande papparättsrörelsen som bakom sig verkar ha en hel hord med våldsamma och incestuösa fäder som utsatts för ”falska anklagelser”.

Samtidigt som det är ett faktum att nästan inga förövare av våldtäkter och kvinnomisshandel döms. De begår sina brott utan påföljd för det mesta.

Bevisningen är ju så ”krånglig” när ord står mot ord och det alltid bara är mannens man tror på. Kvinnor och barn ska hålla käft och ta stryket, som äger rum bakom murarna till hemmet som är pappans borg och kvinnans och barnens fängelse.  

Man undrar därför vilken tumme Ingrid Carlqvists Dispatch International och Contramedarbetaren Patrik Nyberg har med TT?

Det ser inte riktigt ut som en slump att TT valde att träffa just ”minnesforskaren” Elizabeth Loftus, av alla de psykologer och experter som det måste ha funnits att välja mellan på den Europeiska psykologikongressen som i år hölls i Sverige. Särskilt inte då det sker samtidigt som Dispatch International och Patrik Nyberg försöker legitimera PAS-förespråkaren Lena Hellblom-Sjögrens indragna  titel ”Barnets rätt till familjeliv” samt ta ära och heder av författaren Anna-Karin Granberg.

Loftus är inte vilken ”minnesforskare” som helst, utan en som använt sig av högst dubiösa metoder som varit föremål för rättslig prövning ett flertal gånger i USA, i sin Gardner-nära forskning om ”falska minnen”, som skulle kunna betecknas som en slags inom-familiär, privatiserad form av historierevisionism. Loftus är inte heller opartisk, då hon varit nära knuten till  organisation i vilken föräldrar som blivit anklagade, och även dömda för sexuella övergrepp mot sina barn dväljes, FMSF, False Memory Syndrome Foundation, i vars advisory board även pedofilkramaren Ralph Underwager initalt dvaldes.

– Vi måste vara medvetna om att inte allt vi minns är sant och korrekt. Små misstag kanske inte spelar så stor roll, men stora kan få förödande konsekvenser, säger Elizabeth Loftus, en av världens mest kända minnesforskare, när TT träffar henne på Europeiska psykologikongressen som i år hålls i Sverige.

På senare tid har hon forskat kring om det går att få folk att bli hälsosammare genom att ändra deras minnen”

Hennes forskningsresultat om ”false memories” i fall av sexuella övergrepp och barnmisshandel är också motsagda av traumaforskningen sedan decennier.

När det så kom ytterligare ett fall i USA som vederlade Loftus ”teorier” om ”falska minnen”, så anställde hon en veritabel klappjakt på den anonyma informanten i den forskningsstudien, i form av smutskastande uthängning.

Etiskt synnerligen oacceptabla metoder, som innebar att Loftus, tillsammans med den dubiösa lobby hon jobbade åt, offentliggjorde personuppgifter i forskningsstudien ”Jane Doe” utan att inhämta medgivande från vare sig informanten i fråga, eller den forskare som utfört studien som kullkastade Loftus ”resultat”:

“In conclusion, I believe Loftus made several ethical breaches during her research and when publishing her study. The right to freedom of speech and academic debate does not allow for the kind of ethical breaches that were made. The violating of Jane Doe’s confidentiality without her written consent around such a sensitive issue appears to have been unnecessary and inappropriate.”

Elizabeth Loftus och hennes kumpaner i papparättslobbyn menade dessutom, att det vore ett brott mot deras rätt till ”yttrandefrihet” att hindra dem från att identifiera och offentliggöra avidentifierade personuppgifter om sårbara informanter i forskningsstudier, med andra ord försvarade denne diplomerade forskare ett fullständigt hårresande oetiskt och ovetenskapligt förhållningssätt:

”In essence, the Defendants suggest that their right to free speech grants them the right to collect confidential data from a research subject and use that information in publications and public presentations without the subject’s consent.”

Loftus’ sätt att bortförklara väldokumenterade bortträngningsmekanismer är ungefär lika ”vetenskapligt”.

Daubert Frye critique – Lost in the mall – quote: ”For example, any attempt to use the ”lost in the mall” study to prove or disprove that a person is telling the truth about sexual abuse should be unsuccessful simply because memories about getting lost in a mall have nothing to do with memories of being sexually or pysically violated”.

Det för också osökt tankarna till den legitimerade psykologen Lena Hellblom-Sjögrens (dock nu utesluten ur Psykologförbundet) dubiösa forskningsfinansiering och högfärdiga hänvisningar till sin doktorstitel i sammanhang som har med barn och psykologi att göra, trots att hennes doktorsavhandling handlar om arbetarrörelsen.

Traumaforskare världen över bevittnar dagligen faktumet att offer för våld och övergrepp, särskilt gäller det offer för sexuella övergrepp i barndomen, borttränger sina minnen av övergreppen, många år kan bli tomma fält för alltid raderade.  Istället sätter sig minnena ordlöst i kroppen på olika sätt, leder till självdestruktivitet, missbruk eller utåtagerande beteenden och långvariga, återkommande depressioner.

Detta är ett faktum som mest utmärkande gäller de barn som utsatts för våld och övergrepp av de, som är satta att skydda dem, det vill säga de egna föräldrarna eller andra närstående. Självfallet raseras allt förtroende och barnen måste hantera skräcken och terrorn som det innebär att fortsätta tvingas växa upp med förövarna, genom att helt enkelt stänga av, ifall samhället inte lyfter bort dessa förövare från barnets omedelbara närhet, vilket samhället i princip aldrig gör, utom möjligen när katastrofen är ett tortyrfaktum, som i fallet Frizl, eller Vetlandaflickan.

”Children and adolescents abused by trusted caregivers and authority figures cope by using a variety of psychological mechanisms. A common means of dealing with the horror of such abuse is to try and push it out of awareness – especially when secrecy is demanded by the adult and the incident elicits fear and shame in the child.

Although most children remember their abuse all too well, in some severe cases a child may develop ”dissociative amnesia,” or memory loss for important aspects of the trauma. This allows the child to maintain relatively normal functioning while avoiding feelings too painful, overwhelming and confusing to be processed. For some, memories and feelings may emerge at a later date. – – –

In 1989, Frank Fitzpatrick, 38, spontaneously recovered memories of abuse by his parish priest which took place when he was a 12-year-old altar boy. Fitzpatrick was able to find plenty of corroboration for his memories because the Massachusetts diocese had been aware of Father Porter’s pedophilic activities and sent him for treatment. Moreover, when confronted, Porter admitted abusing Frank along with dozens of other children.

By 1993, 100 other victims had come forward and Porter pled guilty to 41 counts of child molestation. Almost 20% of Father Porter’s victims reported experiencing total amnesia for the abuse until widespread publicity prompted the recall of explicit memories.

This delayed retrieval of traumatic memories experienced by some victims of priest abuse has been recognized for nearly 100 years in combat veterans. When found in soldiers, society accepted the concept of traumatic memory loss without major difficulty. However, its discovery in sexual abuse victims resulted in a well-organized backlash by some of the accused and their supporters. Their claims that recovered abuse memories are really ”false memories” implanted by therapists caused the issue to become controversial.”

Svenska Dagbladet Minnet – både otäckt och spännande Sanningen om Papparättsrörelsen ”Mamma kommer att bli jätteledsen om du berättar” Anna-Karin Granberg Viktig text om PAS Monica Antonsson Jag kan inte tycka ett dugg synd om Thomas Quick  Slutpixlat Hallå Exponerat, var tog ni vägen? Har ni somnat?  Resume AD stämmer Dispatch International  Sveriges Television Formgivare stämmer Dispatch International  Researchgruppen Pedofildömd fortfarande bakom Exponerat   Göteborgs fria   Sanningen om papparättsrörelsen Papparättsrörelsen och den svenska nazismen Dagen Pedofilhärva i finländsk kyrka växer  Göteborgs-Posten  Metro Läkare misstänks ha filmat övergrepp Wikipedia – Tönder-fallet  BT Därför är Bornholm värre än Tönder-fallet Svenska Dagbladet Tystnad om övergrepp blir rättssak Svenska Dagbladet Kidnapparens offer skrev dagbok  Expressen Stor grooming-härva i Malmö

Länkar om Elisabeth Loftus och hennes samvetsoömma ”forskningsmetoder”:

http://leadershipcouncil.org/1/tm/pr.html

http://leadershipcouncil.org/1/lg/taus.html#overview

http://www.constantinereport.com/uk-pedophile-network-child-murder-linked-to-margaret-thatchers-tories/

http://ritualabuse.us/research/memory-fms/the-alleged-ethical-violations-of-elizabeth-loftus-in-the-case-of-jane-doe/

http://ritualabuse.us/research/memory-fms/quotes-elizabeth-loftus-phd/

Psyciatric Annals – not sure peer-reviewed http://wendymurphylaw.com/LOSTINTHEMALL.pdf

Det osynliga kriget

In Fathers' Rights Movement, Mäns våld mot kvinnor, papparättsrörelsen on juli 1, 2013 at 7:51 f m

Vi lever ju i en jämställd värld, något som den indignerade papparättsrörelsen ofta påpekar, i giftigt hatiska kommentarer som samtidigt dryper av självömkan. I denna sköna nya värld gör kvinnor naturligtvis ”karriär” på samma villkor som män?

Priset blir emellertid ofta högt för de kvinnor som väljer den ”jämställda” vägen. I USA är det exempelvis så att 1 av 6 kvinnor inom militären utsätts för sexuella övergrepp, ofta under vapenhot. Lyssna till vad några utsatta kvinnor säger i den Oscar-belönade dokumentären ”The Invisible War”:

Kori: “He hit me across the left side of my face… and my face hurt so bad.” Lee: “He put his locked-and-loaded .45 at the base of my skull [and] engaged the bolt, so I knew there was a round chambered.” Tia: “He slammed my head against the concrete wall and very forcibly had sex with me.” Kori: “He screamed at me and he grabbed my arm and he raped me.” Teah: “Within a two-week period, he raped me five times.”

Vi kan också jämföra vad som händer kvinnor i Sverige på mansdominerade arbetsplatser. Ging Eriksson, 26, och Jeanette Vänttinen, 26, som arbetade på ett dotterbolag till Scania berättar:

 ”De kallade oss dagligen för ‘filippinhora’ och ‘finnhora’ och klämde oss på brösten. Jag ville inte leva längre, säger Ging.” – – – Kvinnorna hanterades som skräp. – De kastade ner oss i en sopcontainer, medan alla skrattade. Det hände mig säkert 20 gånger, säger Ging, 153 centimeter lång. Kvinnorna mådde allt sämre, men att gå högre upp var som att ‘be om skit’. Till slut kunde de inte sova, inte äta. Ging fick gråtattacker, kräktes och svimmade flera gånger. – Jag kände bara hopplöshet, säger hon och gråter. Droppen kom när 39-åringen på nytt hivade ner Ging i containern.

– Han lyfte upp mig och kastade ner mig i sopbingen. Jag grät. Alla såg och skrattade, berättar Ging som tvingades gräva runt i skiten ­efter sina nycklar medan snus och spott rann längs hennes ­armar. – – –

– Sedan blev vi utfrysta för att vi hade berättat. Vi fick sämre arbetsuppgifter eller inga alls. Den äldre chefen hotade flera gånger med att vi skulle få sparken.”

Med detta som bakgrund är det kanske inte så märkligt att könsuppdelningen på den svenska arbetsmarknaden består. För väljer kvinnor mansdominerade yrken för att kanske få högre lön trappas våldet mot kvinnorna upp. Kvinnor hålls på plats med hjälp av grovt våld, vare sig det gäller hemmet eller arbetsplatsen. Den som undkommer allt detta med livet i behåll får vara glad och tacksam verkar det. Eller som Kerstin Weigl uttrycker det:

”När en kvinna dödas är i nära 40 procent av fallen deras partner gärningsman. Allra mest utsatta för våld är kvinnor i Afrika, där har nästan 46 procent upplevt våld hemma, och våldtäkt. Listan för övriga regioner;

•Sydamerika: 36 procent. •Sydostasien, (länder som Indien och Thailand): 40 procent. •Östra Medelhavsområdet, (Egypten, Iran med flera länder.): 36.4 procent. •Oceanien: 27.9 procent •Europa: 27.2 procent  – – –

Vi tror ju gärna att de värsta orättvisorna pågår någon annanstans, utom vår kontroll. Två siffror till att damma av: Förra året beslutade sig 28 000 svenska kvinnor för att berätta att de hade misshandlats. Många av dem av en man de älskat, litat på, fått barn med. De gick till polisen. Men de flesta håller tyst. Fyra av fem fall anmäls aldrig. Bakom stängda dörrar pågår ­våldet: sparkar, nyp, slag, kränkningar, örfilar, våldtäkter. Låt oss snart bli väldigt upprörda över det.”

Rätt lustigt med tanke på ovanstående att ”jämställdhet” alltid tycks innebära att vi kvinnor ska eftersträva att nå ända ner till männens grottnivå om vi ska få samma rättigheter och förmåner. Det visar att patriarkatet syftar bakåt, inte framåt.

Det osynliga kriget  Aftonbladet ”De kallade oss för horor” Moruti ”Ett jämlikt Sverige?” Aftonbladet ”Idag hyllar jag byråkraterna” Aftonbladet ”Siffrorna bakom de dödade kvinnornas barn”  Dagens Nyheter ”Väljarna har tröttnat på blockpolitik” Dagens Nyheter Peter Wolodarski: ”Brytningstid för rådvilla svenska politiker”  Aftonbladet ”Nazisterna är i Almedalen idag” Sveriges Television SD jagar kvinnliga väljare Aftonbladet ”SD-topp bakom hatsajt” Sveriges Radio ”Åkesson: Vi har ingen kontroll över Avpixlat” Sveriges Radio Social radio om politik Aftonbladet Guillou utmanar näthatarna Sveriges Radio ”Folk strömmar till torg för en andra revolution” Genusdebatten ”En helt under artikel, i DN!” Dagens Nyheter Nina Björk: ”Vi tolererar inte dansk sexism” Kirby Dick ”Twist of Faith”  Monica Antonsson Lindbergaffären för stor för polisen

Övriga inlägg på Sanningen om Papparättsrörelsen

Ut med rasisterna – In med Feministerna

In Barn, Fathers' Rights Movement, Mäns våld mot kvinnor, papparättsrörelsen on maj 8, 2013 at 1:06 f m

Vart har kvinnorörelsen tagit vägen? Nu slutar kommunerna ge bidrag till kvinnojourerna.

När kvinnojourerna hävdar sitt oberoende och sin ideella ställning så minskar kommunerna de ekonomiska bidragen till jourerna och i värsta fall, drar in bidragen helt. Flera jourer runtom i Sverige får säga upp anställda och i vissa fall lägga ned verksamheten. . . .

Signalerna från regeringen och därmed Socialstyrelsen leder nu till att kommuner varslar att de inte längre kommer att ge medel till jourernas verksamhet utan endast till kvinnor som kommer med socialtjänstens stöd. Det stödet riskerar dessutom att upphöra utan föregående varning. Roks vet att kvinnor och tjejer som utsätts för mäns våld kan komma från alla samhällsklasser och situationer i livet. De kommer inte per automatik till socialtjänsten, däremot kommer de till kvinno- eller tjejjouren. Utan långsiktiga verksamhetsbidrag är det omöjligt att fortsätta vårt arbete för alla kvinnor, tjejer och barn.”

Vi får snart en situation som i Storbritannien, där misshandlade kvinnor inte har något annat val än gatan om de inte vill gå tillbaka till sin misshandlare. Och på gatan är det ännu farligare.

Våldet som hela tiden ökar mot kvinnor, barn och unga tjejer i detta iskalla hatsamhälle sipprar fram i notiserna, men regeringen ser helst att det försvinner ur statistiken om det bara går att trolla bort. Eftersom det är så massivt går det ändå inte att helt dölja.

Under toppen på isberget döljer sig verkligheten.

Feministiskt Perspektiv ”Vi ser med stor oro på det krympande stödet”  Sveriges Radio Tvåårig pojke hittad död i bil Aftonbladet Sonen: ”Huset var alltid låst” Sveriges Radio Flickar misstänks ha utsatts för människohandel Svenska Dagbladet Grannarna plågas av upptäckten Sveriges Radio Sänkt straff för mord på syster Sveriges Radio Om femton år är cheferna på Gotland jämnt fördelade mellan kvinnor och män Aftonbladet Han höll flickorna fångna Aftonbladet Sveriges Radio Flera gripna för mord på svensk kvinna i Oslo Sveriges Radio Åklagaren yrkar på livstid för mord och mordbrand Sveriges Radio Åklagaren vill att Mangs fälls för ytterligare mord

Moderaterna stöder PAS-teorin som gör att kvinnor inte blir trodda

In Fathers' Rights Movement, Mäns våld mot kvinnor, papparättsrörelsen, PAS, Vårdnadstvister on mars 4, 2013 at 2:50 f m

Redan 2010 konstaterade BRÅ i en återrapportering till regeringen, att rättsvårdande myndigheter led av bristande ”motivation” när det gäller att förhindra mäns våld mot kvinnor.

Ändå har regeringen inte gjort något för att förbättra situationen sen dess. Istället har man propagerat för Richard Gardners teori om PAS, som klart och tydligt slår fast, att man ska se kvinnors anmälningar om våld och hot med mycket skeptiska ögon då teorin kvasivetenskapligt och genusskevt etablerar föreställningen om kvinnors ”falska anklagelser”.

Denna föreställning har drivit presumtionen i riktning mot att man inte tar kvinnors anmälningar om våld och hot på allvar. Så regeringens mindre synliga men mer reella politik har varit framgångsrik, vilket bevisas av flera aktuella fall, senast nu i Göteborg, där kvinnan sökt kontaktförbud och blivit nekad, vilket resulterade i att hon blev mördad. I BRÅ-rapporten konstateras just, att skyddet ser helt olika ut i olika delar av landet. Rapporten konstaterar också, att väldigt få strukturerade riskbedömningar görs, varför regeringens ”nationella handlingsplan” från 2007 mot mäns våld mot kvinnor inte följs, bland annat pga just bristande ”motivation”.

Men det är ju regeringspartiet självt, som är orsaken till denna bristande motivation. För samtidigt driver som sagt Moderaterna en helt annan agenda, till exempel när de låter den richard gardnerskt pas-troende f d piket- och försvarsskytteföreningspolisen Anti Avsan (enligt egen utsago stående ”klart till höger”) formulera Moderaternas framtida jämställdhetspolitik (tillsammans med Hillevi Engström).

I den framtidsplanen (som föreningen Pappa-Barn Kristianstad givetvis lagt ut på sin hemsida) framgår klart och tydligt att det är papparättsrörelsens lobbyism för Richard Gardners idéer om PAS man tagit intryck av och utgår ifrån i flera förslag. Samma formulering som står att finna på Anti Avsans blogg 2007 återfinns nämligen också här, i Moderaternas framtidsplan för ”jämställdheten” från 2010 ”Mer jämställdhet med nya moderaterna – från ord till handling”:

”Att det förekommer falska påståenden om sexuella övergrepp och annat är inte någon hemlighet. Sådant är naturligtvis helt förkastligt och går ytterst alltid ut över barnet.”

Anti Avsan samarbetar även direkt med papparättsrörelsen och har deltagit i seminarium om PAS-teorin där övriga deltagare uteslutande varit sådana som lobbar för PAS-teorins införande som bedömningsgrund för domstolar och socialtjänst, nämnas kan Tryckfrihetssällskapets Ingrid Carlqvist och ‘jämställdistdebattören”‘ Pelle Billing.

Anti Avsan, f d polis (sedan rådman) är alltså moderaternas utsände i jämställdhetsfrågor, när det gäller lag och rätt om familjefrågor, vårdnadstvister etc. Ytterligare en moderat riksdagsman har varit mycket aktiv stödjare till papparättsrörelsen genom att mer eller mindre klistra in deras förslag i sina riksdagsmotioner; Fredrik Schulte (M). Så här kan det låta i dem:

Ett fenomen som dessutom genomgående negligeras av myndigheter är Parental Alienation Syndrom (PAS) som på svenska kan översättas till föräldraalienation eller psykisk misshandel av barn. PAS innebär att barn övas i att varken visa empati eller sympati för en av sina föräldrar som i grunden är en älskad person. Företeelsen uppkommer vanligast i separationskonflikter och framkallas av den ena föräldern i syfte att utmanövrera den andre. Eftersom PAS-forskningen är mycket ringa i Sverige är utbildningsnivån och kunskapen dålig bland t.ex. socialsekreterare. Regeringen bör därför vidta åtgärder för att komma tillrätta med detta kunskaps- och attitydproblem bland offentliganställda som på olika nivåer handlägger vårdnadsärenden. Sammantaget måste samhället bli bättre på att förstå att det faktiskt finns mammor som uppsåtligt söker frånta sina barn möjligheten att bibehålla en sund relation och kontakt med sin pappa efter en separation.” (Fredrik Schulte (M) Motion 2007/08:C394)

Med andra ord är det regeringspartiet självt som ser till att den bristande motivationen upprätthålls.

Nu har kvinnor och barn inget skydd. Anti Avsan (M) har, tillsammans med sina lobbyistvänner i den ‘socialkonservativa’ papparättsrörelsen, lyckats disciplinera rättsväsendet att anamma en ”teori” som avvisats av både amerikanska familjedomstolar och American Psychiatric Association som kvasivetenskap. En teori som kriminaliserar brottsoffer och legaliserar våld och övergrepp mot kvinnor och barn.

Följden: Fler kvinnor som inte blir trodda när de söker samhällets skydd mot gärningsmän som de på goda grunder är livrädda för.

Sveriges Television  Begärs häktad för mord på ex-sambo Sveriges Radio Mordmisstänkt man begärs häktad Göteborgsposten Irrlära riskerar att fria skyldiga pedofiler Hallands Nyheter Barn har behov av rättssäkerhet Sveriges radio Mördad kvinna hade nekats besöksförbud Sveriges Television ”Mental tortyr att ligga fastspänd” Sveriges Television ”Kvinnans kropp blir handelsvara” Sveriges Radio Lägsta väljarstödet för M på tre år