Vad är egentligen PAS?

Andan i Gardners ”teori” om PAS

In Barn, Fathers' Rights Movement, Vårdnadstvister on mars 10, 2011 at 2:57 f m

Om man riktigt vill fånga andan i Richard Gardners ”teori” om PAS och hur den yttrar sig i sättet att argumentera hos de som försvarar den, och vill införa den som barnpsykiatrisk diagnos och bedömningsgrund i vårdnadstvister och familjerättsliga vårdnadsutredningar, så får man börja med grundstenarna för den fullt konstruerade överbyggnaden: Att legalisera brott och kriminalisera brottsoffer.

För att förstå dessa grundsatsers orimlighet, i all sin ofattbara omfattning, kan man inledningningsvis konstatera, att förespråkarna talar som om denna helomvändning var en självklar sak, för alla. Mammor som anmäler övergrepp och våld ljuger, barn far mer illa av att skiljas från en förälder än de gör av att utsättas för sexuella övergrepp och våld, påstår man tvärsäkert i papparättsrörelsen. Som om de visste detta, och som om de som utsatts inte har någon talan, och absolut inte mamman. Om ingen säger emot blir argumentationen ännu extremare och mer förvriden. På vissa hemsidor har jag till och med sett PAS-ivrare som påstår, att ‘utsätta ett barn’ för ”PAS” är värre än mord.

De pratar över huvudet på brottsoffer, om små barn som varit utsatta för värsta tänkbara övergrepp och om våldsutsatta kvinnor, på ett för vanliga människor komplett obegripligt sätt. Moralens naturlagar upphävs lättvindigt och utan tillstymmelse till tvekan. De fasthåller den orimligt diskuterande tonen, utan att visa minsta empati med offren, annat än rent pliktskyldigast, om ens det. När jag försökte fundera ut vad de utsätter sin omgivning för, när de resonerar på det här illegala sättet, råkade jag stöta på följande text, skriven av en psykolog, Stefan Sandström: ”Därför blir man sadist”:

”Bakom fenomen som mäns våld mot kvinnor, pedofili, mobbning, seriemord och fascism döljer sig en gemensam faktor – sadism.”

”Fromm ansåg att motivationen till sadism och till sadistiska beteenden låg i att sadisten led av ‘hjärtats impotens’ (läs t.ex. hans bok ‘Den destruktiva människan’). När man inte kan beröra någon med kärlek kan man i alla fall framkalla en reaktion genom att skada och plåga. Sadisten utmärker sig genom att angripa de svaga, medan han respekterar de starka.”

”Själv har jag byggt vidare på Fromm i min nyutkomna bok (‘Våld och hot i vård, omsorg och socialtjänst’, Gothia förlag 2007). Istället för att bara se ‘hjärtats impotens’ bakom sadismen, ser jag upplevelsen av vanmakt.”

”Logiken bakom vanmaktsteorin är ganska enkel: När man upplever stor vanmakt kan man frigöra sig från känslan genom att man utövar makt mot andra människor. (Man bossar runt dem, kör med dem, misshandlar, förtrycker och plågar dem). Den som utövar makt är ju inte vanmäktig”

”På så vis kan man flytta känslan av vanmakt från sig själv till andra. På så vis kan man med Nietzsches ord säga att sadistens botemedel mot vanmaktskänslorna är ‘der wille zur macht’, maktlystnad.”

”Sadismen visar sig i många fenomen som t.ex. i skolmobbning, där man väljer ut de svaga, de som är annorlunda, för att bli mottagare för mobbarnas vanmaktskänslor. Hustrumisshandlaren driver sin kvinna till vanmakt genom våld och hot. Pedofilen överför sin vanmakt till de små barn som han våldför sig på. Och seriemördaren skapar en stor och generaliserad vanmakt i en hel bygd.”

”Våldtäkter, barnmisshandel, sextrakasserier – listan kan göras lång. När man skärskådar förövarna till sådant våld finner man just sådana svåra trauman från uppväxtåren. Ofta är det offren som sedan blir förövarna – ett skäl att ändå känna empati med dem.

Fromm visar att även en kultur kan vara sadistisk. Detta är ju självklart när man betraktar nazi-Tyskland och Italien under Mussolini. Svagheten sågs som en varböld som skulle skäras bort, genom att de ‘mindervärdiga’ helt enkelt likviderades. I en organisation kan det råda en sadistisk kultur som visar sig i strukturfascism och hackordning. Mottot är: Slicka uppåt och sparka neråt.

När man möter sadister på det individuella planet måste man gaska upp sig. Att visa svaghet innebär att man inte respekteras. Man blir föraktad. Därför måste man visa styrka och vara tydlig med sina gränser. På sikt behöver sadisten bearbeta de traumatiska händelserna som ligger bakom tillståndet för att friskna till. En sadistisk kultur/ideologi motverkas av demokrati, pluralism och öppenhet.”

Vi har därför stor anledning att prata om vad den svenska papparättsrörelsen håller på att införa i svensk lagstiftning. Gardners ”teori” om PAS diskuteras just nu i USA, och man redovisar där öppet vad den har lett till, efter att ha tillåtits vara styrande för domstolsbeslut och vårdnadsutredningar.

Det har nämligen fått katastrofala resultat. Sju barn har på kort tid mördats av fäder, som fått vårdnad och rätt till obevakat umgänge, trots mammans och barnens anmälningar, många gånger har det även skett trots domar om våld och övergrepp, för att pappan hyrt in ‘expertvittnen’ med Gardners ”teori” om PAS som specialitet, som i rätten intygat att mamman utsätter barnen för PAS – Parental Alienation Syndrome, ofta utan att ens ha träffat barnet.

Den artikel jag hänvisar till är inte någon lättvindig hatartikel mot fäder, utan en noggrann genomgång av rättsfall och faktiska följder av PAS som bedömningsgrund. Särskilt belyses ett aktuellt fall, Katie Tagle, vars son mördades av pappan för att domstolen inte lyssnat till henne, när hon berättade att pappan hade hotat döda deras gemensamma barn och till slut verkställde hotet:  SF Weekly, ”Illegal Guardians – California Family Courts Helping Pedophiles, Batterers Get Child Custody” [2011-03-02].

Gardners ”teori” om PAS, och dess rättskränkande och pseudovetenskapliga kriterier för när PAS skall anses föreligga, är orsaken. Det visade också Dr Phil i en genomgång av sju fall, där barn mördats av samma anledning; att rättsväsendet inte lyssnat på mamman, med hänvisning till PAS.

När en kvinna eller ett barn i samband med en vårdnadstvist berättar att de blivit utsatta för våld, så viftas det helt sonika bara bort, utan att påståendena kontrolleras. Det leder då till domstolsbeslut, som innebär grava kränkningar av både mammans och barnens grundläggande rättigheter.

Ofta visar det sig i efterhand, när tragedin redan är ett faktum, att mamman och barnen försökt påtala mannens våld i familjen under lång tid. Utan att någon lyssnat, på grund av att man blint anammat Gardners vansinniga idéer om PAS, Parental Alienation Syndrom (går även under namnet Parental Alienation, Parental Alienation Disorder).

Psykolog Stefan Sandström: ”Därför blir man sadist” Svenska Dagbladet Fotbollen ratar bögar och kärringar, TV4 Passar inte bögar in i fotbollens machokultur TV4 Kvinnors njutning är tabu SVT Debatt Polisen kom inte när Carla dödades av sin exman SVT Debatt Se programmet Hur länge ska samhället acceptera att 17 kvinnor varje år mördas av sina män?

  1. […] anledning av allt som skrivits om PAS (teorin som hjälper förövare att bortförklara barns utsagor om olika former av övergrepp) kan det vara på sin plats att […]

  2. […] 8, 2011 kl 10:54 e m De som ivrar för att pedofilförsvararen Richard Gardners ”teori” om PAS, Parental Alienation Syndrome, ska godkännas som bedömningsgrund i domstol i vårdnadstvister, och som barnpsykiatrisk diagnos, […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: